Det är som de tre krukorna med frön i dem. En vattnades med kärlek, en vattnades med hat och en vattnades inte med något av det - utan någon energi. Vilket tror du överlevde bäst? 

Fröna som fått kärlek och hat klarade sig lika bra. Oavsett vilken energi du ger det, så överlever det. Det utan energi dog, men kärlek och hat överlevde likadant.

Du förstår, när all hat energi riktades mot mig, förvandlades det till fantastisk energi. Det stöttade mig. Om du är centrerad och du har förmågan att omvandla all energi som kommer in - kommer den att hjälpa dig. Om du tror att det kommer att det kommer att ta död på dig, kommer det att ta död på dig.

Yoko Ono (The Playboy Interviews with John Lennon & Yoko Ono), 1980

När man ser på eller lyssnar på intervjuer med John och Yoko, är deras djupt filosofiska och andliga syn på världen uppenbar. Deras resonemang om bland annat energier, karma och reinkarnation, bygger på tusenåriga österländska traditioner och visdomar.

I mina ögon vilar dessa visdomar stadigt under flera lager av modernt "hittepå". I en värld, som enligt min syn, tagit både dig och mig allt längre ifrån dessa sanningar. Som ständigt kräver vår uppmärksamhet, och som ständigt distraherar oss. Från oss själva. Från varandra. Från naturen. Från det som är viktigt, på riktigt. Som dessutom skrämmer oss och ger oss känslan att vi är utelämnade i en kall och farlig värld, i ett mörkt och skrämmande universum.

Det du fokuserar på, växer. Det du uppmärksammar, skapar din värld. Det är budskapet från den inledande berättelsen som Yoko delar, som kommer från den buddhistiska filosofin. Och precis som jag skrivit om tidigare, visar även modern forskning att det faktiskt fungerar så, vilket jag tycker är värt att upprepa. I en värld där allt består av energi, är vi medskapare till allt som händer. Den energi du sänder ut, påverkar både dig och världen. 



Jag själv ser mig som ett levande exempel på att den här filosofin är sann, vilket min bok "John Lennon och jag. Konsten att välja sig själv" redogör för. Efter många års irrande i vårt moderna samhälle bestående av prestationer, jämförelser, pengar, materiella saker, miljöhot och rädslor, fick jag nog. Det kan inte vara meningen att det ska vara så här, eller att jag ska känna så här!

Och nej, det är det faktiskt inte.

Jag insåg att jag låtit mig påverkas av ett dysfunktionellt och sjukt samhälle, där nästan allt jag såg var hot. Precis som jag beskriver i min bok, var det som om jag tog in ett mörker i min kropp, som spred oro, rädsla, ilska och hat inom mig. Tills jag började inse att mitt sinne varit beslöjat av illusioner och lögner. Världen är inte enbart så som jag trott, eller har sett den. Det har bara varit en spegling av mörkret jag själv har fokuserat på. 

Utifrån Yokos berättelse, vattnade jag mina frön med hat, genom att fokusera på och ägna min energi åt alla problem som finns i världen. Jag såg knappt något annat. Vad är det för liv, kan man undra? 

Men så började jag gå tillbaka till mig själv. Där jag var tyst och stilla och fokuserade på mitt inre. Världen och alla dess problem, fick klara sig utan min uppmärksamhet. Och precis som de uråldriga visdomarna hänvisar till, var det som att jag började tränga igenom alla pålagda lager som undanhållit mig från dem. Från mig själv. Nya tankar och känslor började ta form - av tacksamhet och kärlek för både mig själv och det jag har. Samt över att få finnas till i en värld, som tedde sig allt ljusare och vackrare. Varför har jag inte sett det förut?

"Where attention goes - energy flows."